Försoning
I höstas någon gång så berättade jag om hur jag hörde av mig till en kompis som jag var osams med och så ringde jag honom för att jag inte ville vara osams. Det gick så bra att tanken började smyga sig på att jag skulle göra samma sak med en annan person.
.
Problemet är att det bråket låg så mycket närmare hjärtat, för oss båda, vilket gjorde det så mycket svårare att ta upp telefonen. Dessutom hade jag raderat alla nummer. Men idag på jobbet letade jag rätt på hemnumret, och på väg hem från jobbet valde jag att gå ifrån Korsvägen för att få en tjugominuterspromenad på mig att ringa.
.
Det var äldsta dottern som svarade. Rösten lät mycket mognare än vad jag mindes och det slog mig att på de året och fyra månaderna som vi inte träffats kan hon mycket väl ha kommit i puberteten, och i höstas borde hon ha börjat gå på högstadiet. Jag vågade inte ens presentera mig utan frågade bara om hennes mamma var hemma. Det var hon som tur var.
.
Så hörde jag hur personen jag äntligen vågat ringa tar luren. När jag säger att det är jag så utbrister hon:
.
"Åh Anna! Hur är det?"
.
Då brast det. Mitt utanför Skandinavium börjar tårarna spruta och jag snyftar högljutt och klämmer fram att det är bra, jätte bra.
.
"Men om det är bra varför gråter du?"
.
"För att jag har saknat er. Jag har saknat er jätte mycket."
.
"Vi har verkligen saknat dig också."
.
Samtalet var lite stapplande i början, och vi pratade inte om det som skiljde oss åt. Det var ändå så dumt. Det som var viktigt var att jag fortfarande kände igen henne, och kunde prata med henne och kunde känna att hon finns där för mig.
.
Hon är fortfarande min älskade storasyster.
Bakfylleångest
Söndagar är bland de bästa dagarna att jobba på nummerupplysning. Antalet pizzerior som efterfrågas, helst med hemkörning, skjuter i taket jämfört med andra veckodagar. Folk ringer och frågar efter nummer till pubar och systembolaget för att de behöver ta en återställare. Sen finns det vissa som sticker ut mer än andra. Som dom här:
"Jag.. jag.. jag behöver en taxi. Jag tror att jag är i Borlänge..." och något senare säger hen: "Det här kommer bli en dyr taxiresa hem."
"Jag vaknade imorse med en tom flaska bredvid sängen, och det verkar på namnet som att den är väldigt dyr. Kan du kolla vad den kostar?"
Å vad gör jag? Skrattar så fort jag har lagt på (eller ibland råkar jag göra det under samtalet). Skadeglädje är den enda sanna glädjen.
"Jag.. jag.. jag behöver en taxi. Jag tror att jag är i Borlänge..." och något senare säger hen: "Det här kommer bli en dyr taxiresa hem."
"Jag vaknade imorse med en tom flaska bredvid sängen, och det verkar på namnet som att den är väldigt dyr. Kan du kolla vad den kostar?"
Å vad gör jag? Skrattar så fort jag har lagt på (eller ibland råkar jag göra det under samtalet). Skadeglädje är den enda sanna glädjen.
